Innovation, ekonomi och politik – Hur påverkas svensk arbetsmarknad?

2025-04-11

I en värld där techjättar styr våra arbetssätt och där politiska beslut påverkar både inflation och konkurrenskraft, blir frågan: Hur står sig Sveriges arbetsmarknad? Vi djupdyker i fem globala skiften som påverkar arbetsmarknaden för arbetsgivare och arbetstagare.

Globalisering, digitalisering och en osäker ekonomi förändrar snabbt spelreglerna på arbetsmarknaden. Det gäller inte bara oss i Sverige, utan hela vår omvärld. Låt oss titta några globala skiften vi ser som påverkar arbetsmarknaden på olika sätt:

• Distansarbete och globaliserad arbetskraft

Distans- och hybridarbete har hängt kvar sedan pandemin. Det är numera mer regel än undantag att företag erbjuder hybrida arbetsmodeller där medarbetare kan välja att arbeta hemifrån vissa dagar – eller helt på distans. Tekniken har också fortsatt att utvecklas för att göra distansbete enklare och mer effektivt.

Tack vare remote work blir den globala arbetsmarknaden mer och mer sammankopplad. Distansbete och digitala plattformar gör det möjligt för människor att jobba på företag över hela världen, vilket ökar konkurrensen – men även möjligheterna.

• Gröna jobb och hållbar utveckling

Med påtagliga klimatförändringar, nya regler om hållbarhetsredovisning och nya hållbarhetsdirektiv från EU (CSRD) är det inte konstigt att behovet av hållbarhetstjänster ökar. Företag inom EU fortsätter att prioritera grön omställning, vilket gör att gröna jobb är en växande sektor i många länder.

Hur länge den gröna jobbtrenden håller sig återstår att se – USA:s nuvarande president Donald Trump har erkänt låga klimatambitioner. Det finns en risk att internationella samarbeten kring miljö och hållbar utveckling påverkas negativt av USA:s minskade ansträngningar.

• Demografiska förändringar

Vi blir äldre och äldre, och det gäller inte bara Sverige. När befolkningen åldras betyder det att den arbetsföra befolkningen procentuellt minskar, vilket kan resultera i arbetskraftsbrist inom vissa sektorer som exempelvis vård och äldreomsorg.

Men detta kan också skapa nya möjligheter. Många äldre arbetstagare vill stanna kvar längre i arbetslivet. Företag som är snabba med att anpassa sina arbetsmiljöer kan dra nytta av äldre och mer erfaren arbetskraft. Här kan hybrida arbetsplatser, satsningar på mångfald och intern kompetensutveckling vara framgångsfaktorer för företag som vill växa långsiktigt.

• AI och tekniska framsteg

Flera stora techföretag har varit drivande i tekniska innovationer som förändrat arbetsmarknaden på flera sätt.

OpenAI:s verktyg effektiviserar arbetsuppgifter och skapar nya kompetenskrav, medan Microsoft integrerar AI i vardagliga kontorsverktyg som omformar traditionella yrkesroller. Google utvecklar avancerade AI-lösningar och molntjänster som påverkar allt från rekrytering till automatisering – vilket tvingar både arbetsgivare och arbetstagare att anpassa sig till ett mer digitalt och datadrivet arbetsliv.

• Handelspolitikens roll i förändringen

Den 2 april 2025 tillkännagav USA:s president Donald Trump omfattande tullar på import från flera länder – bland annat 34 % på varor från Kina och 20 % på varor från EU. Den 9 april drogs tullarna mot EU (i stort sett) tillbaka, medan tullarna mot Kina höjdes till 125 %.

Det svänger fort just nu inom handelspolitiken. Snabbt skiftande tullar, nya handelsavtal och geopolitiska spänningar påverkar arbetsmarknaden indirekt men kraftfullt. När globala leverantörskedjor förändras eller produktion flyttas – påverkas jobbtillfällen, kompetensbehov och företagsklimat.

De senaste veckornas handelskrig med USA, och Trumps nya tullar har skapat en skakig situation för både företag och arbetstagare, inte minst inom industrin och exportberoende branscher. Idag är det svårt att säga exakt vad som kommer hända, men flera branschföreträdare har uttryckt oro. Svenska företag som är beroende av import och export kan förlora konkurrenskraft av höjda tullavgifter, vilket kan leda till uppsägningar och nedskärningar. Fackliga organisationer varnar redan för försämrade villkor och en mer osäker arbetsmarknad.

Vem styr framtidens arbetsmarknad?

Det är svårt att säga vem som håller i jobbtrendernas taktpinne, då arbetsmarknaden blir alltmer globaliserad och företag influerar varandra när det kommer till tekniska framsteg och kulturella förändringar.

Teknikjättar driver på digitalisering och automatisering, vilket sätter en tydlig riktning – men de påverkas i sin tur av regleringar, geopolitiska spänningar och marknadens behov.

Internationell politik och ekonomi har stor påverkan: handelsrelationer, klimatmål och säkerhetspolitiska händelser kan snabbt förändra vilka kompetenser som efterfrågas och var jobben finns. Samtidigt påverkar kulturella skiften, som synen på balans mellan arbete och privatliv, hur både företag och medarbetare prioriterar.

Framtidens arbetsmarknad formas alltså inte av en ensam spelare – utan i samspelet mellan innovation, politik, ekonomi och människor.

Hur står sig Sverige?

Sveriges arbetsmarknad har länge legat i framkant tack vare avgiftsfri utbildning, stark innovationsförmåga och tidiga satsningar på digitalisering och hållbarhet – områden som nu också präglar den globala arbetsmarknaden. Men i takt med att länder som Tyskland, Nederländerna och USA gör snabba framsteg inom AI, gröna jobb och flexibla arbetsformer, minskar försprånget.

Sveriges arbetsmarknad har över tid visat sig vara relativt motståndskraftig under kriser. Pandemin, till exempel, hanterades stabilt i Sverige, men återhämtningen på arbetsmarknaden har gått trögare än i flera jämförbara länder. Arbetslösheten har varit fortsatt hög och snittar högre än andra EU-länder, särskilt bland unga och utrikes födda – vilket visar att vi står inför strukturella utmaningar.

För att behålla vår konkurrenskraft på en global arbetsmarknad i ständig förändring krävs satsningar på kompetens, inkludering och innovation.

Är vi redo för nästa steg?

Vi står också inför tydliga utmaningar: arbetslösheten är fortsatt hög i vissa grupper, och matchningen mellan utbildning och arbetsmarknadens behov brister. Den ökande globala konkurrensen om både kompetens och investeringar ställer krav på att Sverige fortsätter satsa – inte bara på teknik, utan på människor. För att behålla vår starka position krävs ett inkluderande, flexibelt och långsiktigt tänkande i allt från utbildning till arbetsvillkor.

När arbetsmarknaden förändras – genom teknikskiften, klimatkrav och handelskrig – blir det avgörande hur väl ett land lyckas anpassa sig. Sverige har historiskt klarat stora förändringar, och har flera styrkor: starka omställningssystem, hög digital kompetens och ett arbetsliv präglat av samverkan mellan fackförbund och arbetsgivare. Oavsett om förändringen drivs av techjättar eller globala maktspel, måste Sverige stå redo. Och det finns goda skäl att tro att vi har förutsättningarna att göra det.